Nu har boken Tid kommit in på hur hjärnan arbetar - något som jag finner väldigt intressant. Följande:
All information i djurs och människors kroppar vidarebefordras på elektrisk och kemisk väg. Nervceller har en hastighet på upp till 100 meter per sekund (360 kilometer i timmen).
Blir man trampad på tån, når smärtimpulsen fram till hjärnan tidigast en hundradels sekund senare och lika lång tid tar det i motsatt riktning då musklerna ska få information om att foten ska dras undan. Enkel väg tar minst en tusendels sekund beroende på färdlängd.
Tusendels sekund är i princip det kortaste ögonblicket som vi kan uppleva. Emellertid finns det en funktion i hjärnan som vi kan uppleva kortare tidsenheter med. Det är hur ljud når örat. Ljud som når öra ett par tiotusendels sekunder tidigare, verkar som verktyg för att ta reda på varifrån ett ljud kommer.
Det fungerar genom sammankopplade neuroner. Ljudet måste tillryggalägga lika lång sträcka från båda öronen och kommer den då tiotusendels sekund senare till hjärnan, uppfattar hjärnan detta som en ljudkällskontroll.
En myggas vingslag kan vi inte uppfatta då vår varseblivning jobbar 10-100 gånger för långsamt.
Ju mer komplicerad en process i hjärnan är, desto fler hjärnceller är inblandade. Arbetsinsatsen att se är större än den att höra. För att höra, jobbar 20 000 hårceller på membranet i hörsnäckan med att översätta ljudets exakta egenskaper till elektriska impulser. Alla dessa signaler stämmer hjärnan sedan av mot varandra. En tidskrävande process... Av denna anledning måste det vara tyst en hundradels sekund mellan varje ton för att vi ska uppfatta tonerna som olika.
Att se är ännu mer komplicerat. I näthinnan arbetar 100 miljoner stavar och tappar med att utvinna information ur ljuset. Storhjärnsbarken i nackloben ägnar sig åt att utvärdera dessa uppgifter. För att vi ska uppfatta 2 bilder som en enda film får det inte passera mer än en tiondels sekund.
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
tisdag 22 april 2008
fredag 11 april 2008
Vansinnesfärd utanför
Nu har jag satt fart med boken "Tid" igen. Cancertumör i pannloben, som tryckte på centrum i detta område som svarar för tidsstyrningen, kan ha rent ut sagt skrämmande symptom. En numera avliden tjänsteman i Düsseldorf var ute och körde bil när andra fordon närmade sig hans bil i en vanvettig hastighet; till och med fotgängarna pinnade på i betydligt högre tempo än normalt. Mannens beskrivning var som om någon satt en videobandspelare på snabbspolning framåt med bild. Chockad av vad som hände runtomkring honom, körde han mot rött två gånger innan han hade sinnesnärvaro nog att köra in till vägkanten.
Men inte gick saker och ting lugnare för det. Allt fortsatte i rusningstakt, till och med ännu fortare än i inledningsskedet. Han fick till slut tag på sin fru som kom och körde honom hem.
Inte ens hemma blev vistelsen lugnare. Hans fru och dotter hade sådan fart när de tog sig genom lägenheten att han inte hann med att avläsa var de var någonstans. Tv var inte att tänka på, inte heller att tala. Det var fasligt vilken hastighet han hörde sig själv tala med. Och att dricka en kopp te gick inte för koppen fullkomligt flög mot ansiktet. Hans familj såg däremot inget fel; han både rörde sig och talade i normalt tempo. Det enda som återstod var att sitta med stängda ögon i en fåtölj och där satt han tills en läkare tog med honom till sjukhuset.
Mannens hade fått tjall på tidsuppfattningen. När han ombads uppfatta 1 minut, hann det gå hela 5 minuter innan han sa stopp. En datortomografiundersökning visade på ovan nämnda hjärnproblem: en cancertumör i pannloben som tryckte på det centrum i detta område som svarar för tidsstyrningen. Denna tumör hindrade dessutom signalutbytet med andra delar av hjärnan. Tumören avlägsnades och tiden blev normal igen, men mannen avled i cancer tre år senare i alla fall.
Man tar tiden för given och en ovanstående situation tänker man sig inte in som en riskfaktor med ens hjärna. Likväl förekommer det.
Boken "Tid" kostar (exklusive porto):
Adlibris: 172
Akademibokhandeln: 269
Bokus: 172
Cdon: 179
Internetbokhandeln: 173
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
Men inte gick saker och ting lugnare för det. Allt fortsatte i rusningstakt, till och med ännu fortare än i inledningsskedet. Han fick till slut tag på sin fru som kom och körde honom hem.
Inte ens hemma blev vistelsen lugnare. Hans fru och dotter hade sådan fart när de tog sig genom lägenheten att han inte hann med att avläsa var de var någonstans. Tv var inte att tänka på, inte heller att tala. Det var fasligt vilken hastighet han hörde sig själv tala med. Och att dricka en kopp te gick inte för koppen fullkomligt flög mot ansiktet. Hans familj såg däremot inget fel; han både rörde sig och talade i normalt tempo. Det enda som återstod var att sitta med stängda ögon i en fåtölj och där satt han tills en läkare tog med honom till sjukhuset.
Mannens hade fått tjall på tidsuppfattningen. När han ombads uppfatta 1 minut, hann det gå hela 5 minuter innan han sa stopp. En datortomografiundersökning visade på ovan nämnda hjärnproblem: en cancertumör i pannloben som tryckte på det centrum i detta område som svarar för tidsstyrningen. Denna tumör hindrade dessutom signalutbytet med andra delar av hjärnan. Tumören avlägsnades och tiden blev normal igen, men mannen avled i cancer tre år senare i alla fall.
Man tar tiden för given och en ovanstående situation tänker man sig inte in som en riskfaktor med ens hjärna. Likväl förekommer det.
Boken "Tid" kostar (exklusive porto):
Adlibris: 172
Akademibokhandeln: 269
Bokus: 172
Cdon: 179
Internetbokhandeln: 173
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
fredag 4 april 2008
Stefan Klein
Stefan Klein, som skrivit Tid, den bok som just nu håller på att behandlas här på Beteendevetenskap, är en tysk vetenskapsjournalist. Hans liv började 1965 i München. Innan han började skriva böcker, hankade han sig fram som frilansjournalist. Den tyska tidningen Der Spiegel började intressera sig och gav honom ett jobberbjudande han inte kunde motstå... det betalade ju hans räkningar i alla fall och trivdes han inte kunde han ju alltid gå tillbaka dit han var.
Men tillbaka behövde han inte gå. Klein ansåg att han här kunde bidra till att klara ut den kritiska roll som vetenskap och teknik i dag spelar i nutida kulturer:
- Jag kan påverka mycket mer än om jag stannat som frilansjournalist, förklarar han för tidningen The Australian.
Här träffade han också sin blivande fru, Alexandra. Hon arbetar i dag som frilansjournalist och tillsammans har de dottern Dora, 4 år.
Efter tre år som vetenskapsredaktör på Der Spiegel var det dags att gå vidare. Den nya arbetsplatsen var Geo Magazine och året var 1999. Han ville skriva igen. Och nu är han alltså författare till en rad vetenskapliga böcker. "Lyckoformeln" och "Tid" är de enda som är översatta till svenska än så länge, båda utgivna på förlaget Natur & Kultur.
Foto: Natur & Kultur
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
Men tillbaka behövde han inte gå. Klein ansåg att han här kunde bidra till att klara ut den kritiska roll som vetenskap och teknik i dag spelar i nutida kulturer:
- Jag kan påverka mycket mer än om jag stannat som frilansjournalist, förklarar han för tidningen The Australian.
Här träffade han också sin blivande fru, Alexandra. Hon arbetar i dag som frilansjournalist och tillsammans har de dottern Dora, 4 år.
Efter tre år som vetenskapsredaktör på Der Spiegel var det dags att gå vidare. Den nya arbetsplatsen var Geo Magazine och året var 1999. Han ville skriva igen. Och nu är han alltså författare till en rad vetenskapliga böcker. "Lyckoformeln" och "Tid" är de enda som är översatta till svenska än så länge, båda utgivna på förlaget Natur & Kultur.
Foto: Natur & Kultur===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
Nattpigga morgonkvistar styrs av klocka
Då har jag då läst litegrann i boken Tid av Stefan Klein (Natur & Kultur, 2008). Det finns många intressanta detaljer, men det jag särskilt vill ta upp är den kroppsliga dygnsrytmen. Varje cell i kroppen har en egen klocka som i sin tur styrs av centraluret i hjärnan. För en morgonpigg person ser dagen ut på följande sätt (tidsangivelserna är medelvärden och skiljer sig från person till person):
Klockan halv sex på morgonen, när man drömmer som mest intensivt, utsöndrar binjurarna stora mängder av hormonet kortisol som väcker oss. Insulin börjar cirkulera med blodet och blodsockerhalten sjunker. Det gör en hungrig.
En halvtimme senare börjar hjärtat att slå snabbare; blodtrycker och kroppstemperaturen ökar.
Ytterligare en timme passerar. Könshormonet testosteron utsöndras i stora mängder och män kan få lust till sex.
Kvart över sju känner man sig lätt nedstämd, vilket också har med hormonbalansen att göra. Signalsubstansen melatonin (sömnhormon) ställer in kroppen på mörker och sömn och även efter uppvaknandet finns det kvar i kroppen. Melatoninet hämmar fortfarande andra hormoner som serotonin och betaendorfin, hormoner som gör dig på gott humör.
Kring halv åtta klarar man bäst enkla mekaniska sysslor som att borsta tänderna, raka sig och bre mackor.
Framåt åttatiden upphör produktionen av sömnhormonet melatonin. Kaffe (eller snarare koffeinet i kaffet) har en stimulerande effekt på framför allt storhjärnans bark. Det verkar också stämningshöjande.
Vid halvnio är det dags att gå på dass; tarmen gör sig gällande.
Ett par timmar senare är den intellektuella fömågan som bäst. Komplicerade problem löses bättre än någon annan tid på dygnet. Prestationsförmågan kan vara upp till 30 procent bättre nu än senare på dagen.
Vid lunchtid är humöret på topp. Hormonerna betaendorfin och serotonin utsöndras i riklig mängd. Man har ett fastare handslag då muskelspänningen är hög. Och den otåliga trummar fortare med fingrarna i bordet. Man är hungrig.
Ett par-tre timmar senare är det dags för en ny sömnperiod, men de flesta har nog inte tid att sova vid tvåtiden på eftermiddagen. Tröttheten uppkommer inte på grund av att magen ska smälta lunchen. Amerikanska rymdflygstyrelsen NASA har gjort undersökningar i frågan om middagslur och kommit fram till att man blir mer uppmärksam, mer effktiv och på bättre humör efter en tupplur. Det räcker med 20 minuter. Albert Einstens knep för att sova för länge går ut på att hålla en nyckelknippa mellan pekfingret och tummen och när den faller i golvet är det dags att gå upp .
En dryg timme till passerar och reaktionstiden blir nu kortare. Tangentbordsjobb går snabbare, men man gör i stället fler fel. Rutinuppifter ska det vara nu. Fakta som lärs in just nu, minns man bättre.
När klockan är fem på eftermiddagen är det dags för motion enligt kroppens klocka. Då har kroppstemperaturen ökat ytterligare. Lederna är rörligare, musklerna är kraftigare, hjärta och lungor arbetar effektivare... Om du börjar svettas nu, sjunker dessutom kroppstemperaturen mer sex timmar senare än den annars skulle gjort. Det gör det lättare att somna.
Efter motionspasset är smaksinnet som känsligast.
Vid sjutiden på kvällen är levern som mest aktiv. Den utsöndrar ett enzym som kallas alkoholhydrogenas, vilken bryter ner alkohol. Tar du en alkoholhaltig drink nu, stannar den i kroppen kortare tid än en du tar vid midnatt. Den alkohol du dricker vid de senare timmarna är den du får baksmälla av.
Har du inte druckit alkohol är din hjärna vid åttasnåret pigg nog att fortfarande utföra rutinuppgifter.
Vid nio börjar kroppen frisätta melatonin och kroppen förbereds på insomning. Kroppstemperaturen sjunker.
En timme senare avtar uppmärksamheten och sinnesstämningen sjunker. Vid elva är det dags för en sängfösare i form av sex för den som önskar. Den amerikanska kronobiologen John Palmer har konstaterat att 66 procent av alla samlag äger rum mellan 10 på kvällen och ett på natten. I 38,6 procent av dessa samlag får kvinnorna inte orgasm. Har du och din partner i stället sex tidigare på kvällen är den siffran betydligt lägre.
Och så var det god natt...
Hur en nattpigg persons dygnsschema ser ut anges inte mer än att den är långsammare än en morgonpiggs. Morgonpigghet och nattpigghet är genetiskt betingad och bör inte motarbetas i alltför stor grad. Det gör en bara trött och nedstämd.
Det finns en omröstning kopplad till detta inlägg här. Se i spalten till höger.
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
Klockan halv sex på morgonen, när man drömmer som mest intensivt, utsöndrar binjurarna stora mängder av hormonet kortisol som väcker oss. Insulin börjar cirkulera med blodet och blodsockerhalten sjunker. Det gör en hungrig.
En halvtimme senare börjar hjärtat att slå snabbare; blodtrycker och kroppstemperaturen ökar.
Ytterligare en timme passerar. Könshormonet testosteron utsöndras i stora mängder och män kan få lust till sex.
Kvart över sju känner man sig lätt nedstämd, vilket också har med hormonbalansen att göra. Signalsubstansen melatonin (sömnhormon) ställer in kroppen på mörker och sömn och även efter uppvaknandet finns det kvar i kroppen. Melatoninet hämmar fortfarande andra hormoner som serotonin och betaendorfin, hormoner som gör dig på gott humör.
Kring halv åtta klarar man bäst enkla mekaniska sysslor som att borsta tänderna, raka sig och bre mackor.
Framåt åttatiden upphör produktionen av sömnhormonet melatonin. Kaffe (eller snarare koffeinet i kaffet) har en stimulerande effekt på framför allt storhjärnans bark. Det verkar också stämningshöjande.
Vid halvnio är det dags att gå på dass; tarmen gör sig gällande.
Ett par timmar senare är den intellektuella fömågan som bäst. Komplicerade problem löses bättre än någon annan tid på dygnet. Prestationsförmågan kan vara upp till 30 procent bättre nu än senare på dagen.
Vid lunchtid är humöret på topp. Hormonerna betaendorfin och serotonin utsöndras i riklig mängd. Man har ett fastare handslag då muskelspänningen är hög. Och den otåliga trummar fortare med fingrarna i bordet. Man är hungrig.
Ett par-tre timmar senare är det dags för en ny sömnperiod, men de flesta har nog inte tid att sova vid tvåtiden på eftermiddagen. Tröttheten uppkommer inte på grund av att magen ska smälta lunchen. Amerikanska rymdflygstyrelsen NASA har gjort undersökningar i frågan om middagslur och kommit fram till att man blir mer uppmärksam, mer effktiv och på bättre humör efter en tupplur. Det räcker med 20 minuter. Albert Einstens knep för att sova för länge går ut på att hålla en nyckelknippa mellan pekfingret och tummen och när den faller i golvet är det dags att gå upp .
En dryg timme till passerar och reaktionstiden blir nu kortare. Tangentbordsjobb går snabbare, men man gör i stället fler fel. Rutinuppifter ska det vara nu. Fakta som lärs in just nu, minns man bättre.
När klockan är fem på eftermiddagen är det dags för motion enligt kroppens klocka. Då har kroppstemperaturen ökat ytterligare. Lederna är rörligare, musklerna är kraftigare, hjärta och lungor arbetar effektivare... Om du börjar svettas nu, sjunker dessutom kroppstemperaturen mer sex timmar senare än den annars skulle gjort. Det gör det lättare att somna.
Efter motionspasset är smaksinnet som känsligast.
Vid sjutiden på kvällen är levern som mest aktiv. Den utsöndrar ett enzym som kallas alkoholhydrogenas, vilken bryter ner alkohol. Tar du en alkoholhaltig drink nu, stannar den i kroppen kortare tid än en du tar vid midnatt. Den alkohol du dricker vid de senare timmarna är den du får baksmälla av.
Har du inte druckit alkohol är din hjärna vid åttasnåret pigg nog att fortfarande utföra rutinuppgifter.
Vid nio börjar kroppen frisätta melatonin och kroppen förbereds på insomning. Kroppstemperaturen sjunker.
En timme senare avtar uppmärksamheten och sinnesstämningen sjunker. Vid elva är det dags för en sängfösare i form av sex för den som önskar. Den amerikanska kronobiologen John Palmer har konstaterat att 66 procent av alla samlag äger rum mellan 10 på kvällen och ett på natten. I 38,6 procent av dessa samlag får kvinnorna inte orgasm. Har du och din partner i stället sex tidigare på kvällen är den siffran betydligt lägre.
Och så var det god natt...
Hur en nattpigg persons dygnsschema ser ut anges inte mer än att den är långsammare än en morgonpiggs. Morgonpigghet och nattpigghet är genetiskt betingad och bör inte motarbetas i alltför stor grad. Det gör en bara trött och nedstämd.
Det finns en omröstning kopplad till detta inlägg här. Se i spalten till höger.
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
onsdag 2 april 2008
Tid
Natur och Kulturs bok Tid skriven av Stefan Klein har nu hamnat överst i bokhögen som ska läsas. Jag kommer skriva mer om den senare när jag läst lite mer. Fram tills dess får du gärna berätta din åsikt om tiden, om den inre tiden, om tidsuppfattningen och om din åsikt om denna bok.
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
söndag 30 mars 2008
Död på grund av sina föräldrars tro
Man undrar hur det står till med samhället när man läser denna artikel.
Var ju inte i Sverige förstås, men fanatiker av alla de sorter finns överallt. I det här fallet var det religionen som stod högre upp än det egna barnets väl och ve. Föräldrarna trodde att Gud skulle hela deras sjuka barn. Vad får ett föräldrapar att inte ge sig av till sjukvården med sitt döende barn?
Borde de inte titta sig omkring och se att barn dör i världen; varför skulle Gud rädda just vårt barn om han struntade i de andra.
Enligt min åsikt borde detta ge fängelse för båda föräldrarna, framför allt som de (i artikeln kommer endast mamman till tals) inte ens efter dotterns död, inser att deras handlande är galet. Tvärtom anser de att Gud inte besparade dotterns liv för att de bett för lite. Tala om att dottern får lida för hur andra agerar...
Det sägs i artikeln att man inte kan gripa föräldrarna för att ingen fysisk misshandel skett. Men är inte underlåtenhet i skötseln av ett barn så att barnet avlider, detsamma som fysisk misshandel i någon form? Eller är det okej att lägga ett spädbarn i en spjälsäng och sedan glömma bort dess existens så att babyn slutligen avlider av svält?
Det handlar här om begreppen fysisk och psykisk misshandel.
Fysisk misshandel är ju när man använder knytnävarna, fötterna eller tillhyggen för att orsaka den misshandlade fysisk smärta.
Psykisk misshandel orsakar ingen fysisk smärta, men det kan göra nog så ont i psyket när människor terroriserar ens blotta existens med ord och handlingar. Häri ligger också underlåtenheten att strunta i att uppfylla någons grundläggande behov.
Frihet att utöva religion, sport eller hobby som man vill är okej, men om en tredje part dör på grund av det har det gått för långt. Det kan inte bli annat än fängelse som jag ser det.
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
Var ju inte i Sverige förstås, men fanatiker av alla de sorter finns överallt. I det här fallet var det religionen som stod högre upp än det egna barnets väl och ve. Föräldrarna trodde att Gud skulle hela deras sjuka barn. Vad får ett föräldrapar att inte ge sig av till sjukvården med sitt döende barn?
Borde de inte titta sig omkring och se att barn dör i världen; varför skulle Gud rädda just vårt barn om han struntade i de andra.
Enligt min åsikt borde detta ge fängelse för båda föräldrarna, framför allt som de (i artikeln kommer endast mamman till tals) inte ens efter dotterns död, inser att deras handlande är galet. Tvärtom anser de att Gud inte besparade dotterns liv för att de bett för lite. Tala om att dottern får lida för hur andra agerar...
Det sägs i artikeln att man inte kan gripa föräldrarna för att ingen fysisk misshandel skett. Men är inte underlåtenhet i skötseln av ett barn så att barnet avlider, detsamma som fysisk misshandel i någon form? Eller är det okej att lägga ett spädbarn i en spjälsäng och sedan glömma bort dess existens så att babyn slutligen avlider av svält?
Det handlar här om begreppen fysisk och psykisk misshandel.
Fysisk misshandel är ju när man använder knytnävarna, fötterna eller tillhyggen för att orsaka den misshandlade fysisk smärta.
Psykisk misshandel orsakar ingen fysisk smärta, men det kan göra nog så ont i psyket när människor terroriserar ens blotta existens med ord och handlingar. Häri ligger också underlåtenheten att strunta i att uppfylla någons grundläggande behov.
Frihet att utöva religion, sport eller hobby som man vill är okej, men om en tredje part dör på grund av det har det gått för långt. Det kan inte bli annat än fängelse som jag ser det.
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
lördag 29 mars 2008
Beteendevetenskap - vad är det?
Beteendevetenskap är inte bara en vetenskap utan många. Det handlar om att studera beteende från olika perspektiv och ämnet blir på så vis tvärvetenskapligt. Utbildningsmässigt brukar psykologi, sociologi och pedagogik täckas in, men även andra ämnen studerar i mångt och mycket beteende. En liten ämnespresentation:
* Psykologi är läran om människans beteende, tankar, känslor och samspel med andra människor.
* Sociologi kan beskrivas som psykologi ur samhällets perspektiv (psykologi är i jämförelse psykologi ur individens perspektiv).
* Socialpsykologi studerar hur det sociala beteendet mellan individer fungerar och hur det påverkar de inblandade.
* Pedagogik är läran om utbildning och uppfostran, bland annat av metoder hur detta sker.
* Ekonomi behandlar hantering av pengar i någon form.
* Statsvetenskap studerar politik. Ämnet kan också kallas politologi.
* Antropologi är läran om människan och människosläktet.
* Etnologi är detsamma som folklivsforskning.
* Lingvistik behandlar språk.
* Kognitionsvetenskap studerar det mänskligt tänkandets natur. Också det ett tvärvetenskapligt ämne (filosofi. psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och antropologi).
* Etologi är läran om djurs beteende.
Den här bloggen kommer att handla om beteende hos människor och hos djur.
Kommentera gärna inläggen. Det ger mer kunskap åt oss båda.
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
* Psykologi är läran om människans beteende, tankar, känslor och samspel med andra människor.
* Sociologi kan beskrivas som psykologi ur samhällets perspektiv (psykologi är i jämförelse psykologi ur individens perspektiv).
* Socialpsykologi studerar hur det sociala beteendet mellan individer fungerar och hur det påverkar de inblandade.
* Pedagogik är läran om utbildning och uppfostran, bland annat av metoder hur detta sker.
* Ekonomi behandlar hantering av pengar i någon form.
* Statsvetenskap studerar politik. Ämnet kan också kallas politologi.
* Antropologi är läran om människan och människosläktet.
* Etnologi är detsamma som folklivsforskning.
* Lingvistik behandlar språk.
* Kognitionsvetenskap studerar det mänskligt tänkandets natur. Också det ett tvärvetenskapligt ämne (filosofi. psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och antropologi).
* Etologi är läran om djurs beteende.
Den här bloggen kommer att handla om beteende hos människor och hos djur.
Kommentera gärna inläggen. Det ger mer kunskap åt oss båda.
===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)