söndag 30 mars 2008

Död på grund av sina föräldrars tro

Man undrar hur det står till med samhället när man läser denna artikel.

Var ju inte i Sverige förstås, men fanatiker av alla de sorter finns överallt. I det här fallet var det religionen som stod högre upp än det egna barnets väl och ve. Föräldrarna trodde att Gud skulle hela deras sjuka barn. Vad får ett föräldrapar att inte ge sig av till sjukvården med sitt döende barn?

Borde de inte titta sig omkring och se att barn dör i världen; varför skulle Gud rädda just vårt barn om han struntade i de andra.

Enligt min åsikt borde detta ge fängelse för båda föräldrarna, framför allt som de (i artikeln kommer endast mamman till tals) inte ens efter dotterns död, inser att deras handlande är galet. Tvärtom anser de att Gud inte besparade dotterns liv för att de bett för lite. Tala om att dottern får lida för hur andra agerar...

Det sägs i artikeln att man inte kan gripa föräldrarna för att ingen fysisk misshandel skett. Men är inte underlåtenhet i skötseln av ett barn så att barnet avlider, detsamma som fysisk misshandel i någon form? Eller är det okej att lägga ett spädbarn i en spjälsäng och sedan glömma bort dess existens så att babyn slutligen avlider av svält?

Det handlar här om begreppen fysisk och psykisk misshandel.

Fysisk misshandel är ju när man använder knytnävarna, fötterna eller tillhyggen för att orsaka den misshandlade fysisk smärta.

Psykisk misshandel orsakar ingen fysisk smärta, men det kan göra nog så ont i psyket när människor terroriserar ens blotta existens med ord och handlingar. Häri ligger också underlåtenheten att strunta i att uppfylla någons grundläggande behov.

Frihet att utöva religion, sport eller hobby som man vill är okej, men om en tredje part dör på grund av det har det gått för långt. Det kan inte bli annat än fängelse som jag ser det.


===
Den här bloggen finns numera på http://saralind.blogspot.com. Vi syns där! :-)

Inga kommentarer: